Kanske är jag ute och cyklar som man brukar säga, men det här med SD:s fortsatta framgång blir jag inte klok på. Det i sin tur får mig att fundera över hur länge det här kommer att hålla i sig eftersom flera partier ändrat ståndpunkt när det gäller flyktingmottagning och arbetskraftinvandring med mera. Nu har dessutom en läkare i form av Centerns Anders W Jonsson satt ner foten när det gäller sjukvården, den så viktiga verksamheten har SD knappast en aning om, det är inte deras bord.

Med ett pyttelitet Corona-virus som är på väg att sätta skräck i inte bara en hel värd utan också aktiemarknaden börjar det bli riktigt intressant. Bland politiker kommer det att sålla agnarna från vetet, det parti som har bäst på fötterna kommer att få gehör för sina förslag.

Det är öppet bråk numera och att det är tre partier på högerkanten och det längst till vänster ger förhoppning om att våra politiker insett att de är i invånarnas tjänst och inte skall driva sina egna ideologier. För mig kan ideologier liknas vid religioner som sympatisörerna tror blint på. Förlorare i det här är nya sättet att tackla vårt lands problem är i första hand Socialdemokraterna som ständigt kommer sent på bollen som sportfantaster brukar säga.

Om SD tas upp i gemenskapen i det nya blocket hamnar partiet i en sits de inte varit tidigare, de tvingas ta ställning till verkligheten. Och verkligheten är ju ingenting annat än vad det finns för möjligheter att på politisk väg tackla problemen. Precis som för nuvarande regering kommer det att handla om kompromisser, de egna intressena måste i många fall stå tillbaka för vad som är möjligt att göra.

Har sett spekulationer om vad som kan hända om SD blir största parti vid nästa val, eller ett extraval som blir följden om Löfven tvingas kasta in handduken. Om Åkesson skulle få förfrågan att bilda en regering, vilka skulle acceptera att ingå i en regering ledd av SD? Jag har svårt att se att det ens är möjligt. Vänsterpartiet har fått mera muskler av socialdemokratiska avhoppare och byta sida lite hur som helst, även om det i nuläget finns likatänkande i en del frågor står partierna långt ifrån varandra.

För Moderaterna kommer det att handla om prestige, de har sett sig som den enda utmanaren om makten. Hade säkert också varit det om inte regering Reinfeldt fått storhetsvansinne. Kommer att bli svårt för Moderaterna att tvätta bort stämpeln att inte veta vad de beslutade om. Nu dras det fram ifråga om arbetskraftinvandringen som helt spårat ur, precis som öppna våra hjärtan som fyllt på vårt land med alldeles för många som för all framtid kommer att leva på svenska folkets ständigt krympande gemensamma medel.

Men det är inte SD:s enda problem, det är alla de som varit med från början och redan känner maktberusning. När de som finns bakom Åkesson visar sitt rätta ansikte kommer det att utbryta ett internt krig till allmän beskådning. Har en känsla av att det inte är så långt borta och då ritas den politiska kartan om igen. Sossarna som skjutit till flest SD-sympatisörer skulle kunna ana ljuset i slutet på tunneln, men då måste det till att någon ställer sig vid rodret och tar ut riktningen.

De politiska partiernas stora problem är hur snabbt de kan överges och rasa i opinionen. De partier som fört en aggressiv politik med syftet att vara populistisk är de som drabbas mest. Allt hänger på vilket parti som har modet att ta tag i de akuta problemen och helst komma med förslag hur de skall kunna lösas. Men det måste vara någonting som visar sig nästan omgående, det går inte att säga att om två till tre år skall vi fått rätsida på det här. Så lång tid tillåter inte invånarna att det skall ta.

Det gäller att ta tag i det viktigaste och där hör sjukvården och Försäkringskassan ihop. Skall det vara så svårt att ge beskedet att det är läkarnas sjukintyg som gäller, utan möjlighet för någon handledare att sätta sig emot? De pengar Försäkringskassan sparar in äts upp av den tid läkarna måste sätta av för att förtydliga sina intyg. På sikt kostar dessutom de som inte får sjukersättning samhället enormt med pengar. Det hela är ett vansinne som är oförlåtligt och är en del i det som nu händer.

Det sorgliga är att vi genom den minoritetsregering vi har, också har en statsminister utan befogenheter och som inte heller har invånarna bakom sig. Löfven har inte mandat att föra svenska folkets talan, så illa är det faktiskt. Först nu har oppositionspartierna vaknat och insett att de kan tvinga regeringen att både backa från sina beslut och till och med följa oppositionens förslag. Kan förstå att till och med politiker tycker att det hela mer liknar en lek i sandlådan.

Kanske kan Coronaviruset hjälpa till så att ur det hela kan det förhoppningsvis  växa fram ett samförstånd mellan partierna och att de förslag som läggs fram kan accepteras av invånarna. Vad det handlar om är att politiken måste inrikta sig på att ha invånarnas bästa för ögonen, annars väntar total kaos. Precis som oppositionspartierna har invånarna lärt sig vilka trådar de skall rycka i för att få våra politiker skall sprattla och ta skeden i vacker hand och lyda.

Att vara förtroendevald politiker är egentligen ingenting som någon skall vara under hela sitt vuxna liv. Inom arbetslivet försvann för lång och trogen tjänst i samband med att Industrisamhället gick i graven. I vår högteknologiska värld är det utbildning och kunskap som gäller, att ha ett folkstyre är med andra ord förkastligt. De politiska företrädarna är ett tvärsnitt av folket, varken dumma eller intelligenta. Men vårt land är inte betjänt av att medelmåttor är de som skall fatta för landet och invånarna komplicerade beslut.

Det enda vårt styrelsesätt lett fram till är experiment som ingen har en aning om vad följden blir och det visar sig nu inom vården, skolan och samhället i stort. Hur det skall vara möjligt att få stopp på politiska beslutsfattare som visat sig vara inkompetenta blir nästa problem invånarna måste lösa. Men det kommer de säkert att göra, de har verktygen och de är många som vill se en förändring.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Muskeltränaren har använts sparsamt senaste veckan men ändå har midjemåttet minskat med 1 centimeter. Istället för att använda den tre gånger per dag har det bara blivit en och hoppat över två. Känslan att kunna göra saker jag inte kunde göra tidigar...

Det har nu gått tre veckor sen jag började med muskeltränare för att komma i mina sommarbyxor. Målet var nått för en vecka sen, därför har jag slarvat lite under veckan som gått. Den enkla grejen har i alla fall visat sig både bränna fett som man säg...

Har nu använt den enkla muskeltränaren EMS i två veckor. Både mål och förväntningar var inte högst ställda, jag ville bara kommer i sommarbyxorna jag hade förra sommaren. Pandemin, en usel höst och vinter med en vår som varit både blöt och kall, har ...

Är nu inne på andra veckan med att använda en EMS muskeltränare. Om den bränner bukfett har jag inte kontrollerat än, satte som mål att vänta två veckor på om det fungerar eller inte. Vad jag däremot upptäckt är att den faktiskt stärker magmusklerna....

Pandemin har betytt att alla tvingats ändra på sättet att leva. De flesta har blivit mindre rörliga, kollat på Tv eller streamat serier.Många har börjat läsa igen, det som verkar gälla nu är e-böcker. Vädret sen i höstas har knappast lockat till prom...