Livet är som en bergochdalbana, det är någonting vi får lära oss den hårda vägen. Alla beslut som fattas är rätt vid den tidpunkt besluten tas. Det är i alla fall vad vi vill tro, men besluten leder till något som kan vara både bra eller dåligt. Egentligen skall man alltid vara beredd på det värsta och tänka sig för både en och två gånger. Förhastade beslut utan att ha tagit reda på konsekvenserna, leder i de flesta fall till att allt blir fel.

Det som oroar mig är att både regering och de övriga partierna gnuggar händerna över det som händer nu och förringar de orosmoln som cirkulerar runt omkring oss. De beslut som nu fattas i ett läge då vi rider på toppen av en högkonjunktur, är någonting vi får leva med när tiderna blir sämre. Man kan redan se tecken på kärvare tider vilket kommer att bli en prövning för alla.

Vi äldre har varit med om det här förut att våra politiker tar ut framtiden i förskott, för det är precis vad våra politiker gör. Ändå bör även de vara medvetna om att den globala ekonomin inte alls är att lita på. De ekonomiskt kunniga ser inte bara till att samla i ladorna när det är högkonjunktur, de försöker också dra ner på de fasta kostnaderna som hänger med in i en lågkonjunktur.

Det här är lite som att vinna några miljoner på trav eller Lotto och leva loppan för pengarna. Det är förvånansvärt hur lite man får för låt oss säga fem miljoner, inte räcker det livet ut att leva loppan på i alla fall.

Samma sak är det för ett land som har fasta kostnader på ett svindlande antal miljarder, men så ser finansministern hur skatteintäkterna börjat sjunka istället för att öka. Det kan hända snabbt och gå så illa att skatteintäkterna inte räcker på långa vägar och staten tingas låna pengar. Inte till investeringar, utan till att betala de löpande kostnaderna.

Man vad kan då hända som drastiskt förändrar för både staten och invånarna? Det högteknologiska kunskapssamhället har underskattats, det är det som kommer att ersätta det tjänstesamhälle vi nu har. De stora exportindustrierna är inte de som bär upp vårt land, det är invånarnas höga konsumtion, som till största delen sker genom lån.

Det enda minnesvärda Göran Persson sagt var: Den som sätter sig i skuld är inte fri. Det blir inte människorna medvetna om förrän de sätter sig i skuld, men pengar måste jobbas ihop för att klara av räntorna och övriga levnadsomkostnader. Vågar inte ens tänka på vad som händer när ränteavdragen fasas ut eftersom staten inte längre ha råd att ha detta dyrbara bidrag kvar.

Vårt land är verkligen märkligt på många sätt, de som har ett arbete får bidrag i form av jobbskatteavdraget, de som lånat pengar får bidrag för de räntor som betalas. Nu kallas det inte för bidrag utan skattereduktion, men kan inte ses som annat än ett bidrag. Vad får då alla de som inte har några lån, eller är för fattiga att få ett lån enligt långivarna? Deras pengar ligger med i potten för det som betalas ut, därför borde pengarna som går till jobbskatteavdraget och ränteavdragen fördelas rättvist med de svagare grupperna med samma motivering, det vill säga som en skattereduktion.

Det som borde oroa våra politiker och få dem att tänka i nya banor är, att SD faktiskt kan bli största parti efter valet. När dessutom något eller några av de små partierna riskerar att åka ur riksdagen, ska det ses som en varning från invånarna. Eftersom man helt kan utesluta att V och SD hamnar i en regering, blir det intressant att se hur de skall kunna hållas utanför.

Socialdemokraterna som tror att allt kan lösas med skatter och Moderaterna som avskyr skatter kan tvingas prata ihop sig, men behöver ytterligare stöd att för att kunna fatta majoritetsbeslut. Oavsett vad som händer kommer svenska folket att splittras ännu mer, vilket kommer att göra det ännu svårare och kanske också farligare att vara politiskt företrädare.

Man märker det här i människors sätt att tala om våra politiker. Hörde en gammal tidigare lojal socialdemokrat säga att predikanten Löfven skulle passa på bättre på tornspiran som vindflöjel än kyrktuppen. Jag har full förståelse för att förtroendet för Löfven rasat. Han må vara en hyvens karl, men hans omdöme måste ifrågasättas som regeringschef. Det är nästan så att jag saknar Göran Perssons hårda nypor, flera av ministrarna skulle ha ersatts för länge sedan. Och Persson skulle knappast tagit med MP i regeringen, utan istället läst lusen av dem.

Socialdemokraternas kräftgång beror på flera orsaker, men den antagligen största anledningen är partiets oförmåga att läsa av hur människorna upplever sin vardag. För femtio år sedan fanns partiets kärntrupp på arbetsplatserna och lyssnade av vad som sades i fikarummen, det var där vardagsproblemen diskuterades. Efter hand har partiets företrädare mer eller mindre kapat rötterna till sina gamla trogna väljare och fått medelklassvärderingar.

Läste att Margot Wallström trodde att partiet engagerat sig för lite i miljö- och klimatfrågor. Hon är definitivt inte en socialdemokrat i sitt tänkande, då hade hon sagt att vi måste se till att vi får ett rättvisare samhälle och värna om de sämst ställda. Huvuddelen av de som ligger under EU:s fattigdomsgräns, är människor som jobbat och betalat in pengar till en tryggad ålderdom, eller drabbats av sjukdom. Pensionärernas pengar har de politiska makthavarna förskingrat under åren, men också konfiskerat pengar från trygghetsförsäkringarna.

Den verkliga krisen för det politiskt uppbyggda samhället kommer när vi går in i en lågkonjunktur och det kan ske snabbare än vi kan ana. Motorn de senaste åren har varit byggindustrin, redan nu sker en avmattning och nästa år kan vi räkna med friställningar av arbetskraft. Följdverkningarna kommer att bli kännbara för alla de företag som är knutna till byggindustrin, men även för samhället som helhet. När det väl händer börjar det otrevliga hända eftersom det mesta hänger ihop.

Bilen är det som får det mesta att hänga ihop och pendlare som är tvingade att använda bilen har nu hamnat i ett läge där de tvingas betala för att åka till jobbet varje dag. Drivmedelspriset är nu inte långt från de 18.50 de får dra av för resor och dessutom skall läggas till försäkring, värdeminskning och servicekostnader. Eftersom reseavdraget minskas med 10.000 kronor i deklarationen, kan det för många bli olönsamt att pendla till jobbet. Vem vill betala ur egen plånbok för att jobba?

Som vanligt är det till största delen ett landsortsproblem de makthavande inte tänkt på, men som nu börjar bli ett akut problem. Moderaterna säger att det måste löna sig att jobba, men glömmer bort att drygt två miljoner av skilda orsaker inte kan göra det. Pengarna måste tas någonstans ifrån och försämras a-kassa, sjukersättning, permanent sjukbidrag och pensioner ytterligare, kommer inte folk att gå till valurnorna.

Råkade höra en forskare som avlämnat en rapport om invandring och flyktingmottagning, vilket fick programledarna att ifrågasätta om det var rätt att redovisa kostnaderna i kronor och ören. De båda programledarnas uppenbara misstroende mot vad rapporten gjorde för nytta, gjorde mig rent ut sagt förbannad.  Naturligtvis är det rätt att kostnaden redovisas, alla skattebetalare är ju med och betalar, trots att de aldrig lämnat ett medgivande . Kostnaden 74.000 per individ angavs, men inte hur många gånger den siffran skall multipliceras.

Regeringen och de övriga partierna har gjort allt för att svenska folket inte skall se invandrare och flyktingar som en kostnad utan en tillgång. Förr eller senare är det verkligheten som gör att de misstag som gjorts av de politiska partierna inte längre kan döljas för invånarna. Vågar inte ens tänka på hur invånarna kommer att agera den dag det blir sämre tider i vårt land och de kanske inte är så långt borta.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Muskeltränaren har använts sparsamt senaste veckan men ändå har midjemåttet minskat med 1 centimeter. Istället för att använda den tre gånger per dag har det bara blivit en och hoppat över två. Känslan att kunna göra saker jag inte kunde göra tidigar...

Det har nu gått tre veckor sen jag började med muskeltränare för att komma i mina sommarbyxor. Målet var nått för en vecka sen, därför har jag slarvat lite under veckan som gått. Den enkla grejen har i alla fall visat sig både bränna fett som man säg...

Har nu använt den enkla muskeltränaren EMS i två veckor. Både mål och förväntningar var inte högst ställda, jag ville bara kommer i sommarbyxorna jag hade förra sommaren. Pandemin, en usel höst och vinter med en vår som varit både blöt och kall, har ...

Är nu inne på andra veckan med att använda en EMS muskeltränare. Om den bränner bukfett har jag inte kontrollerat än, satte som mål att vänta två veckor på om det fungerar eller inte. Vad jag däremot upptäckt är att den faktiskt stärker magmusklerna....

Pandemin har betytt att alla tvingats ändra på sättet att leva. De flesta har blivit mindre rörliga, kollat på Tv eller streamat serier.Många har börjat läsa igen, det som verkar gälla nu är e-böcker. Vädret sen i höstas har knappast lockat till prom...