Jag har inte kunnat sudda ut bilden av vår inrikesminister, som i teverutan med nollställt ansikte försökte komma med en ursäkt, för att vi har tusentals IS-anhängare lite här och var i vårt samhälle. Kanske han i eftertankens kranka blekhet, insett vad han själv och de övriga inom det politiska etablissemanget ställt till med. Men vad hjälper det, när det skapats en krutdurk.

I samma veva har vår inrikesminister hamnat i blåsväder på grund av en gammal försyndelse. Hans handlade hade satt några företagare i ekonomiska problem som slutade med en konkurs. Att en sådan människa ska inneha en ministerpost är lite väl magstarkt, hans handlande visar på ett människoförakt som är skrämmande.

Vi kan inte skaka av oss det förflutna som ett dammlager vi fått på oss, det sitter fast livet ut. Man brukar tala om skelett i garderoben, många har garderoben överfull. Men en dag öppnar någon dörren och allt blir synligt. De allra flesta har skelett i garderoben, ingen människa är felfri.

Som politiker måste det kännas som en käksmäll att inse, att det saknades fakta den dagen som beslutet fattades, att vårt land skulle ha öppna gränser. I princip samma sak som att resa bort och lämna ytterdörren öppen och komma hem och finna huset ockuperat av främmande människor. Det är hur vårt samhälle blivit och de som drabbas är oskyldiga invånare som mer eller mindre hotats att inte öppet säga sin åsikt.

Naturligtvis känner sig många överkörda, men än så länge har de bara knutit händerna av vanmakt. Inte alls förvånande börjar det nu röra på sig och det är inte bara pensionärerna som är på krigsstigen. Det är inte upplyftande precis att inse vad politiska beslut ställt till med för invånarna. Det är dags att våra politiker blir tillsagda att göra vad de enligt sina förtroendeuppdrag är ålagda att göra, nämligen se till invånarnas bästa.

Jag har inga som helst partisympatier utan följer vad det sunda förnuftet säger. I en värld så komplicerad som vår nuvarande, då inte ens självutnämnda experter vet hur det kommer att bli, står våra politiker handlingsförlamade. Hur de än gör kommer det att bli fel, det är det enda vi kan vara säkra på. Politik är att mala på i gamla hjulspår och hoppas de leder någonstans.

Jag minns ett gammalt uttryck, skomakare bliv vid din läst. Som jag uppfattar uttrycket, ska folk hålla på med det de kan, inte med någonting de inte kan. Tyvärr är det politiken i ett nötskal, de människor som sitter i beslutande ställning har inte de kunskaper som krävs och är därför helt beroende av andra. Det är anställd personal som har kunnandet, det är med andra ord mycket dyrt att ha en massa förtroendevalda.

Med det gammalmodiga maktsystem vi har frodas byråkratin, någonting som fungerar som en kvarnsten runt halsen på hela landets befolkning. Till och med på de förtroendevalda eftersom byråkratin inte bara lever sitt eget liv, utan dessutom förökar sig likt amöbor. Nya häpnadsväckande fall av maktmissbruk avslöjas, ändå är det troligtvis bara toppen av ett isberg.

Makt berusar sägs det, men istället för en rejäl baksmälla när skandaler rullas upp, premieras dessa maktmissbrukare med miljoner i avgångsvederlag. Vad det handlar om är två vitt skilda världar mot vad de som betalar deras löner tvingas leva i. Ett bevis på att den demokrati vi sägs ha, bara kan ses som en myt.

Det är svårt att se hur inte bara regeringen, utan även oppositionen ska kunna hitta en lösning, på de egna politiskt skapade problemen. För att rätta till a-kassan och trygghetsförsäkringarna måste pengarna flyttas tillbaka från jobbskatteavdraget, vilket kommer att få det att mullra hos alla med ett jobb. Att få ett bidrag är en sak, men om det tas bort ...

Det är verkligen en het potatis den borgerliga alliansen överlämnat åt dagens regering. Eftersom läget för många är akut, måste en lösning komma inom loppet av några månader. Alla misstror lösningar som sägs ska komma efter nästa val, eftersom verkligheten då kommer att se helt annorlunda ut än i dag.

Trots mina pessimistiska tankar, ha en trevlig Midsommar.